Om Upplevelserna Att Arbeta Enligt Lean I Socialtjänsten

Om Upplevelserna Att Arbeta Enligt Lean I Socialtjänsten

Sociologiska Institutionen
Avdelningen för socialantropologi
SANK02
Lunds Universitet

Lean on me!

- Om upplevelserna att arbeta enligt lean i socialtjänsten.

C Users Joanna Downloads Leanteckning 2 jpg

Illustration av informanten Hilda. Leantavla och leankonsult (2016)

Författare: Joanna Steffansson
Handledare: Tova Höjdestrand
VT 2016

Abstract

The public sector in Sweden has since the 1980´s looked for inspiration from businesses and corporations in the organization of their work. This due to the emergence of the management trend known as new public management. One effect of this trend has been a spread of the concept of lean in multiple public sector organizations all over the country. Lean is a concept and method used to achieve efficiency and quality improvement and was developed in the automotive industry of Toyota. A key line in the concept of lean is to create value for the customer and reduce waste activities. The purpose of this study was to examine and analyse how the concept is used in the social services with a focus on how the employees perceive it. In order to fulfil this purpose, I have conducted five semi-structured interviews with social workers at a department within the social services in Sweden. The findings in this study suggests that the concept of lean has been presented by the governing as a natural development that will generate quality improvements within the organization. It was shown that the concept had difficulties fitting into the studied organization and that the employees resisted it since they saw that it was not compatible with the work they conducted. The concept was therefore unable to fulfil its purpose of making its employees work-methods more efficient. To some extent the employees has been forced to adjust themselves to the concept by acting lean, but it has yet not succeeded in making them think and feel lean. It has also been shown that lean can be seen as trend which legitimizes and gives an organization a certain status regardless of its results. Yet another conclusion made is that the social workers were able to adjust the concept by taking distance from it, which made lean more useful to them.

Keywords: Lean, habitus, political technologies, interview, capital, field, social services, anthropology.

Innehållsförteckning

1.Inledning

1.1 Syfte och frågeställning

1.2 Disposition

1.3 Tidigare forskning

1.4 Teori

Habitus, fält och kapital

Policy som politisk teknologi

2. Metod

2.1 Intervjuer

2.2 Tillvägagångssätt

2.3 Urval

2.4 Etiska överväganden

3. Bakgrund

3.1 Uppkomsten av lean

3.2 Lean som koncept

3.3 Lean inom offentlig verksamhet

3.4 Lean på arbetsplatsen

4. Lean och socialsekreteraren

4.1 Två olika världar

Konsulterna och socialarbetarna

Att mäta ”leant”

4.2 ”Mäta för mätandets skull”

Begränsningarna

Den ineffektiva effektiviteten

Effektivisera socialt arbete?

4.3 Den naturliga utvecklingen

”Ett spel för gallerierna”

…Och sedan försvann konsulterna

5. Sammanfattning och slutsatser

Källförteckning

Bilaga 1: Intervjuguide

1. Inledning

Den offentliga sektorn i Sverige betraktades länge som ineffektiv och i behov av kvalitetsförbättringar. En av de dominerande lösningarna på detta problem blev New Public Management (NPM) som är ett samlingsnamn för olika styrnings- och ledningssystem, tekniker och modeller som utvecklades i neo-liberal anda (Lundquist 1998:135-136). NPM består av ett kluster av idéer som lånats från näringslivet och därefter implementerats i den offentliga sektorn. I enkla termer skulle NPM idealet formuleras som en önskan om att ersätta den förmodade ineffektiviteten i byråkratin med den förmodade effektiviteten på marknader (Power 1997:43). I Sverige och många andra länder i väst har detta lett till att arbetsmodellen och konceptet lean implementerats i olika offentliga verksamheter, vilken bygger på NPM inspirerade idéer om effektivisering och kvalitetsutveckling (Björkman & Lundquist 2013:32).

Lean har sitt ursprung i Toyotas bilfabriker i Japan där arbetsorganisationen kommer från hårt kontrollerat arbete vid löpande band. Grundtanken i lean är att arbetet ska ske i ett flöde som aldrig saktar in eller stannar av, lean ska därmed tillgodose att arbetet inom en verksamhet flyter på utan avbrott eller upprepande moment. Centralt i lean är effektivisering genom att eliminera ”slöseri” vilket gäller både arbetad tid men även användningen av materiella resurser (Mattsson 2014:74). Enligt Modig och Åhlström (2015) är lean ett av världens mest spridda koncept inom alla olika typer av verksamheter såväl privata som offentliga. Vidare menar de på att konceptet är oerhört svårdefinierat och inkonsekvent, vilket skapar en problematik då konceptet ska implementeras i en verksamhet. Antropologen Renita Thedvall lyfter fram att det ofta uppstår svårigheter då lean ska implementeras i offentliga organisationer. Hon menar på att konceptet alltid måste justeras och anpassas till varje verksamhets egna förutsättningar och mål vilket kan vara svårt då konceptet är för generellt beskrivet. Detta leder ofta till att lean misslyckas. Trots detta ökar spridningen av lean drastiskt och idag används konceptet på bland annat sjukhus, polis, skolor, förskolor och offentliga auktoriteter (Thedvall 2015:42-43).

För drygt ett halvår sedan läste jag en text som diskuterade implementeringen av lean på en fabrik. I samma veva träffade jag en bekant som arbetar inom socialtjänsten och hon nämnde i förbifarten att även dem sedan några år tillbaka arbetar enligt lean. Jag hade tidigare inte hört talas om att lean var en metod som användes i offentliga verksamheter vilka handskas med människor. Genast väcktes mitt intresse av att veta mer, kan socialt arbete egentligen effektiviseras, hur sker detta och hur påverkas de anställda? Efter lite efterforskning förstod jag att lean under de senaste åren blivit en trend inom den offentliga organiseringen, som journalisten Kristina Mattsson (2014:73) uttrycker sig ”Det är hett, det är coolt och hämtat från näringslivet”. Även inom forskning är lean ett aktuellt ämne men jag uppmärksammade att den befintliga forskningen på ämnet ofta anlade ett fokus på hur det påverkade klienter eller på hur konceptet ska användas för att generera det bästa resultatet. Som Erik Drotz (2014) lyfter fram har det länge funnits en brist på förståelse kring hur implementeringen av lean påverkat de anställdas roller. Därför har jag valt att i denna studie fokusera på hur de yrkesverksamma inom socialtjänsten uppfattar och påverkas av att arbeta enligt lean.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att undersöka hur yrkesverksamma inom den offentliga sektorn uppfattar, påverkas av och bearbetar lean som koncept och metod då det implementeras i deras verksamhet. Denna studie har ett fokus på en specifik socialtjänst och undersöker vilka erfarenheter de yrkesverksamma har haft av lean i den specifika kontexten utifrån socialarbetarnas perspektiv.

För att uppfylla syftet med studien kommer följande frågor att besvaras:

  • Hur upplever de yrkesverksamma på en socialtjänst arbetet enligt lean?
  • Hur är det tänkt att konceptet lean ska användas inom den specifika socialtjänsten?
  • Hur mottages och bearbetas lean av de yrkesverksamma i den studerade verksamheten?

1.2 Disposition

Avsnittet som följer utgörs av en forskningsöversikt rörande antropologisk forskning som berör socialtjänsten och som kan tänkas vara av relevans för denna studie. Vidare kommer det teoretiska ramverk jag valt att använda som verktyg till att bearbeta mitt empiriska material med presenteras. I kapitel 2 följer en diskussion om metodval, tillvägagångssätt, urval samt reflektioner över etiska överväganden jag tagit hänsyn till i studien. Därefter följer en bakgrundsbeskrivning av lean som metod och koncept, dess implementering inom offentliga verksamheter samt en redogörelse för hur konceptet används på den arbetsplats jag studerat. I det fjärde kapitlet diskuteras det insamlade materialet som jag har samlat in och analyserat. Kapitlet är uppdelat i olika teman som jag identifierat som de mest centrala aspekterna av lean på arbetsplatsen vilka baserats på dess förekomst och upprepningar under intervjuerna. Det första temat behandlar de konflikter som uppstått mellan leankonsulter och socialarbetare i linje med implementeringen av lean på arbetsplatsen. Vidare diskuteras problematiken med lean som koncept och de verktyg som de använder sig av. I det sista temat diskuteras varför lean implementerades samt vad som hände då leankonsulterna trädde ur verksamheten. Det femte och sista kapitlet består av sammanfattning samt avslutande reflektioner angående studieresultatet.

1.3 Tidigare forskning

Inom antropologin är lean ett relativt nytt forskningsområde men det finns mycket forskning kring implementeringen av neo-liberala policys i offentliga verksamheter (Shore & Wright:1997, Strathern:2000 och Power:1997). I den forskningen problematiseras fenomenet och diskuteras i relation till de människor som det påverkar. Lean kan ses som ett exempel av denna typ av policy vilket kommer att diskuteras längre fram i studien. I denna del av studien har jag valt att främst lyfta fram antropologisk forskning för att i del 3 presentera forskning kring lean inom andra discipliner, vilket ger en utökad bild av det nuvarande kunskapsläget på forskningsämnet. Forskarna kommer dock att presenteras kort nedan för att läsaren ska få en förståelse vilken typ av forskning det rör sig om.

Niklas Modig och Pär Åhlström (2015) är ekonomer verksamma på Handelshögskolan i Stockholm och de har presenterat ett flertal uppmärksammade studier om lean. Åhlström har bedrivit forskning i lean i över 20 år och Modig har tillbringat två år på Toyotas service organisation för att undersöka hur dess filosofi kan överföras till icke-tillverkande sammanhang. James Womack utbildad statsvetare och Daniel Roos (1990) utbildad ekonom är grundare till Lean Enterprise Institute, en ideell institution som verkar för spridning och forskning om lean. De arbetar bland annat som rådgivare till organisationer i olika sektorer då de önskar omvandla deras verksamhet till lean. Även John Krafcik (1988) har arbetat för Lean Enterprise Institute men är idag VD för Hyundai Nordamerika. Gemensamt för den forskning som de bedriver är att den inte antar en kritisk ställning till lean, det vill säga de diskuterar inte kring konceptet tillämpningsbarhet som sådant. Istället bidrar dessa studier med riktlinjer angående hur en organisation som ska implementera lean bör gå tillväga då forskarna redan antar att konceptet är applicerbart i alla olika typer av organisationer.

Mikael Brännmark (2012) var doktorand på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och forskade inom hälso- och systemvetenskap. Hans forskningsfrågor behandlade lean ur ett konstruktivt och kritiskt perspektiv och han intresserade sig för implementeringen av hållbara utvecklingsprocesser, samt på sikt hållbara arbetssystem. Den forskning han bedrivit som lyfts fram i denna studie är översikter på existerande empirisk forskningslitteratur kring lean i kommuner och myndigheter. Patrik Hall (2012), Lennart Lundquist (1998) och Hans Bengtsson (2012) är samtliga statsvetare som forskar på organiseringen av den offentliga sektorn i Sverige. De fokuserar främst på hur reformer som inspirerats av styrningen inom näringslivet implementeras i den offentliga förvaltningen och vad detta har för effekter.

Renita Thedvall har bedrivit ett flertal studier med fokus på offentlig sektor och hur strukturella förändringar som genomförts påverkat de anställda inom verksamheterna, jag kommer att lyfta fram två av dessa. I en av hennes studier har hon undersökt hur personal på offentligt drivna förskolor i Sverige hanterar utvärderingstekniker i form av färger och siffror enligt leanmodellen. Thedvall argumenterar för att det sedan tidigt 1900-tal förekommit flera försök att kontrollera och hantera människor, diskurser och praktiker i organisationer genom olika förvaltningsmodeller och att lean kan vara ett exempel på detta. Modellerna benämner hon mekanismer av hopp och hon argumenterar för att de har svårigheter att passa in i människors liv och arbete då de alltid behöver justeras för att kunna fungera i verkligheten. Modellerna ses som universella lösningar på förvaltningsproblem och de anses fungera lika väl i fabriker som inom offentliga verksamheter. Thedvall argumenterar för att dessa modeller har en gemensam nämnare, en utvärderingsetik som bygger på tanken om att arbetsprocesser ständigt behöver utvärderas för att tillgodose att förbättringar genomförs kontinuerligt. Målet med att introducera lean bygger på en önskan om att förbättra, i denna studie möts detta av en ökad stress då siffror och färger tar över förskolelärarnas arbete (Thedvall 2015:42-44).

I en annan studie har Thedvall anlagt ett fokus på de yrkesverksamma inom socialtjänsten då hon undersökt önskan om att göra socialt arbete mer vetenskapligt och hur detta påverkat socialarbetares lärande. Trots att studien inte behandlar lean är det av vikt att lyfta fram den då det visar på att det inom antropologin finns forskning kring hur styrningsprinciper ovanifrån påverkar de individer som arbetar inom socialtjänsten. Thedvall lyfter fram att det länge pågått en debatt kring socialsekreterares kunskap och huruvida deras viktigaste verktyg är den tysta kunskapen som bygger på sinnesintryck, uppfattningar, sociala regler och värderingar. Eller om det snarare är den vetenskapliga kunskapen som utgörs av kunskap som är framforskad på universitet och högskolor och därmed är vetenskapligt bevisad (Thedvall 2011:193-194).

Thedvall diskuterar hur Socialstyrelsen velat professionalisera socialt arbete då de arbetat för att socialsekreterares beslut i högre grad ska baseras på kunskap som bygger på vetenskaplig, evidensbaserad kunskap. Detta har skett genom att olika projekt kring kunskapsutveckling och bedömningsinstrument inom socialtjänsten implementerats för att människor ska kunna lita på socialsekreterarens beslut. Då professionernas tysta kunskap möts med en ökad skepticism har det bland annat skett en ökad kontroll av professionernas yrkesutövande genom olika administrativa verktyg som standardisering av kunskap och revision. Den evidensbaserade praktiken har även till syfte att påverka vilka metoder som används i verksamheten för att säkerställa att det är vetenskapligt bevisat att de fungerar. Detta har lett till en förändring i hur socialarbetarna lär sig sitt arbete då det blivit en större betoning på formella, standardiserade kurser i evidensbaserade metoder. Detta har inneburit att den formella kunskapen som bygger på vetenskaplig grund kommit till att premieras framför den tysta kunskapen som bygger på erfarenhetsbaserat lärande då den inte kan läras ut i organiserade former (Ibid:205-207).

1.4 Teori

Nedan kommer det teoretiska ramverk jag valt att analysera mitt empiriska material med presenteras. I detta avsnitt kommer teorierna introduceras för att därefter appliceras på de upptäckter jag gjort under studiens gång i avsnitt 4. För att undersöka och förklara hur lean som koncept och dess verktyg upplevs av individer som utför socialtarbete kommer studiematerialet analyseras med Pierre Bourdieus teori angående habitus, fält och kapital. Denna teori kommer även att användas i diskussionen om varför lean upplevs på ett speciellt sätt. Cris Shore och Susan Wrights teori som diskuterar hur policys kan fungera som politiska teknologier används för att undersöka och förklara hur konceptet lean verkar inom den studerade verksamheten. Detta då lean är ett exempel på den typ av neo-liberala policys som forskarna diskuterar. Vidare har jag har valt att inte översätta begrepp som governmentality och empowerment till svenska. Jag såg att en översättning skulle leda till att begreppen förlorade en del av dess innebörd på vägen då det inte finns någon lämplig översättning på svenska. Istället för att översätta begreppen rakt av har jag valt att förklara dess innebörd.

Habitus, fält och kapital

Enligt Bourdieu är makt kulturellt och symboliskt skapat, makten återlegitimeras ständigt genom ett samspel av medverkan och struktur. Detta sker främst genom vad han kallar habitus, eller socialiserade normer och tendenser som styr beteenden och tankar. Habitus är inte ett resultat av den fria viljan eller bestämd av strukturer utan skapad av en typ av samspel mellan de båda över tid, så kallade dispositioner. Dessa är skapade av både tidigare händelser och strukturer och formar de nuvarande praktikerna, strukturerna samt vår uppfattning om dessa. I denna mening skapas och reproduceras habitus omedvetet utan någon avsiktlig strävan efter samstämmighet och utan någon medveten koncentration (Bourdieu 1984:169-171).

Habitus utgörs därmed av ett system av varaktiga dispositioner, som vägleder och tillåter människan att tänka, känna och agera i den sociala världen. Bourdieu lyfter fram att grunden för produktionen av habitus handlar om en dialektik mellan internaliseringen av det externa och en externalisering av det interna. Detta innebär att en individs sociala miljö bidrar till att strukturera de handlingar som genomförs i sociala situationer och detta bidrar till att reproducera den sociala miljön. Habitus skapas genom en social, snarare än en individuell process vilket leder till mönster som är varaktiga och överförbara från en kontext till en annan men som också förändras i relation till specifika kontexter och över tid. Habitus är därmed inte fixerad eller permanent utan kan komma till att ändras vid oväntade situationer eller över en längre period (Bourdieu 1995:72-75).

Ett annat begrepp som introducerades av Bourdieu är kapital, han sträcker begreppet bortom materiella tillgångar då han även inkluderar en dimension av socialt och kulturellt kapital. Kapital utgörs enligt detta synsätt av olika former av tillgångar vilka är av betydelse för individers position inom deras sociala fält. De olika typerna av kapital tillskrivs olika värde i relation till det fält inom vilket de existerar. Det ekonomiska kapitalet utgörs av materiella värden som pengar och värdefulla saker. Det kulturella kapitalet uppträder i olika former, dels i förkroppsligad form som bildning, smak, kulturell och språklig kompentens, dels i objektiverad form som konst och böcker och slutligen i institutionaliserad form genom exempelvis utbildningsvägar eller examina. Det kulturella kapitalet kan därmed uppnås genom utbildning och materiella ting som ett högskolediplom men även i behärskandet av olika samhällskulturer. Slutligen finner vi det symboliska kapitalet vilket kan vara en tillgång som en individ uppnår genom sina förmånliga kontakter som släkt-, vänskaps- och bekantskapsrelationer. Det kan även spelas ut i form av heder där prestige är en viktig faktor (Bourdieu 1984:80-84) .

Ett annat begrepp i denna teori som är viktig att lyfta fram är Bourdieus idé om fält. Fälten utgörs av de olika sociala och institutionella arenorna inom vilka människor uttrycker och reproducerar deras dispositioner och även tävlar för distributionen av olika typer av kapital. Ett fält är ett nätverk, struktur eller uppsättning av förhållanden vilka bland annat kan vara intellektuella, religiösa, kulturella eller i utbildningssyfte. Varje fält har sin egen särskilda logik och människor uppfattar därför makt olika beroende på vilket fält de befinner sig i under en given tidpunkt. Kontext och miljö är därmed de faktorer som har störst inverkan på habitus (Ibid:113-115).

Policy som politisk teknologi

Wright och Shore diskuterar hur myndigheter använder sig av policys som ett verktyg för att stimulera och kanalisera aktiviteter i samhället. De lyfter fram att under de senaste årtionden har detta skett genom att olika typer av policys implementerats för att gynna introduktionen av neo-liberala principer i utformningen av statliga verksamheter. Detta innebär att policys används för att uppnå att normer från den fria marknaden ska utgöra de organiserade principerna inte bara i det ekonomiska livet utan även inom det offentliga. Rationaliteten i den neo-liberala styrningen blev således ett sätt att tillämpa ekonomiska principer i styrningen av befolkningen. De lyfter fram att i denna process blir diskurser som effektivitet, öppenhet och ansvarighet genomgripande egenskaper i nutida organisationer och samhällen. Vanligtvis presenteras dessa egenskaper som tekniskt och politiskt neutrala former av förvaltningen, men i själva verket är de manifestationer av de nya styrelseformerna och makt som har framkommit i linje med utvecklingen av den nya avancerade liberalismen (Shore & Wright:1997).

Policys är i grunden politiska fenomen men det som ofta kännetecknar dem är att deras politiska karaktär förkläds då de framställs i objektiva, rationella och neutrala idiom. I denna förklädnad kan policys framstå som att de endast utgör ett instrument och handlingssätt genom vilket effektiviseringar kan uppnås. Detta förklarar de med termen politiska teknologier som utvecklats av Michel Foucault (1977), en politisk teknologi är ett medel genom vilken makt döljer dess egen verksamhet. Politiska teknologier gör framsteg genom att ett problem som egentligen är politiskt tas bort från den politiska diskursen och arbetas om till ett neutralt vetenskapligt språk. Shore och Wright pekar på att de politiska teknologierna har blivit grunden till vad som skulle kunna kallas neo-liberal governmentality, även detta är ett begrepp som Foucault (1991) utvecklat (Shore &Wright 2000:61).