Det Var Då Jag Bestämde Mig

Det var då jag bestämde mig…

En kvalitativ studie om våldsutsatta kvinnors uppbrottsprocess

2012-08-23

Författare: Negar Mottaghi & Vlora Bregeni

Negtus

Stockholms Universitet

C-uppsats, 15 Hp

Abstract

Male violence against women is a global problem that affects women regardless of social status, geographic location, religion or ethnicity. The decision to break away from a violent relationship is not always an obvious choice for those women who live in relationships marked by violence.

In the present study we interviewed four women who have been subjected to violence by men close to them, and which today has broken away from the destructive relationship. Interest has been in describing the process women go through to break up from the man and the factors that influenced the turning point. To analyze and compare the interviews with previous research, we have chosen to use the process perspective Violence normalization process and the concept of Turning Points.

We found that one reason that women remain the fault of the normalization process she goes through in a violent relationship. Our results also show that children are an important factor for the women who choose to leave their partner.

Keywords: violence in close relationships, turning points, the normalization process, abused women, domestic violence, våldsutsatta kvinnor, våld i nära relationer, vändpunkter, normaliseringsprocessen.

Innehåll

Abstract

1.Inledning

1.1Historisk bakgrund

1.2.Problemformulering

1.3.Syfte och frågeställning

1.4.Avgränsning

1.5.Centrala begrepp

1.5.1.Våld

2.Kunskapsområde

2.1.Sökprocess

2.2 Tidigare forskning

2.2.1Samhällsinsatser

2.2.2Forskning om våldsutsatta kvinnors uppbrottsprocess

2.3 Sammanfattning av tidigare forskning

3Forskningsmetod

3.1Metodval

3.2Urval

3.3Metodens styrkor och svagheter

3.4Genomförande av intervjuer

3.5Analysmetod

3.6Etiska värderingar

3.7Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

4Teoretiska perspektiv

4.1Våldets normaliseringsprocess

4.2Exitprocessen

4.3Vändpunkter

5Resultat och analys

5.1Presentation av intervjupersoner

5.2 Vilka faktorer lyfter kvinnorna fram som viktiga för att ta steget ur ett våldsamt förhållande?

5.2.1Barn

5.2.2Rädsla

5.2.3Beroende

5.2.4Internalisering

5.3Hur beskriver kvinnorna initierandet av förändringen (vändpunkten)?

5.3.1 ”Att nå botten”

6.Diskussion

6.1 Återkoppling till frågeställningar

6.2 Reflektioner över vår studie

6.3 Förslag på framtida forskning

7.Referenser

8. Bilaga 1

9. Bilaga 2

1.Inledning

“Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.” (Socialtjänstlagen kap.5 § 11)

Mäns våld mot kvinnor har länge betraktats som en privatangelägenhet. De senaste decennierna har denna syn förändrats i grunden och mäns våld mot kvinnor erkänns i dag som en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Enligt Eliasson (2003) är mäns våld mot kvinnor ett globalt problem som drabbar kvinnor oavsett social status, geografisk plats, religiös eller etnisk tillhörighet (Eliasson, 2003).

I de flesta fall när det gäller mäns våld mot kvinnor begås det av någon som kvinnan har eller har haft en relation till. Våldet leder till fysiskt och psykiskt lidande och påverkar ofta den våldsutsatta kvinnans hela livssituation. Att en kvinna utsätts för våld av en man hon har eller har haft en nära relation till förekommer i alla samhällsgrupper. Trots att Sverige har kommit långt i utvecklingen för jämställdhet är kvinnors utsatthet för mäns våld fortfarande ett stort samhällsproblem (Prop 2007/08:39).

Enligt statistik från Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund (SKR) är mäns våld mot kvinnor mycket vanligt förekommande och jämt fördelad inom olika samhällsskick (SKR, 2011). Lundgren et.al (2001) gjorde den första stora omfångsundersökningen i Sverige, Slagen dam. Resultatet av denna studie visade att 67% av svenska kvinnor mellan 18-64 år hade utsatts för våld av en man och/eller trakasserats sexuellt efter sin 15 års dag. Nästan 22% av kvinnorna mellan 18-24 år hade utsatts för våld (Lundgren et.al, 2001).Samma omfångsundersökning har gjorts i andra länder, bland annat Canada, Finland och Norge och visar på liknande siffror (Scheffer Lindgren, 2009).

Idag finns det en stor medvetenhet i det svenska samhället om det våld som drabbar kvinnor, men trots det hotas, misshandlas och våldtas tusentals kvinnor årligen i Sverige av män de har eller har haft en nära relation till (Eliasson, 2003). Under år 2011 anmäldes omkring 28000 fall av misshandel mot kvinnor.Sedan lagstiftningen om våld mot kvinnor ändrades i början av 80-talet har fler fall av misshandel anmälts. Detta på grund av att man inte längre kan ta tillbaka sin anmälan (BRÅ, 2012).

Beslutet att bryta sig loss från ett våldsamt förhållande inte alltid är ett självklart val för de kvinnor som lever i relationer präglade av våld. Att bryta sig loss innebär inte bara en separation från mannen som utför våldet utan även att bryta sig loss från en vardag som har präglat den våldsutsatta kvinnan under en längre tid. För kvinnor som trots allt väljer att lämna mannen kan en separation innebära ett liv i oro, flykt och rädsla (Eliasson & Ellgrim, 2006).

En våldsam relation kan bryta ned kvinnan svårt och till följd kan kvinnan påverkas både fysiskt men framförallt psykiskt som konsekvens av våldet. Den psykiska nedbrytningen är ofta förödande för kvinnans självförtroende men framför allt innebär den psykiska påverkan att tilliten till andra människor och till sig själv ofta är skadad (Eliasson & Ellgrim, 2006).

Inom den inriktning som vi läst under vår utbildning på socialhögskolan känner vi att det varit bristfälligt med föreläsningar gällande detta ämne. Eftersom vi anser att detta är ett stort samhällsproblem samt ett viktigt problemområde inom socialt arbete som bör uppmärksammas, har vi därför valt att skriva om detta.

1.1Historisk bakgrund

Eliasson & Ellgrim (2006) skriver att kvinnor under historiens gång betraktats som det underlägsna könet och en del av männens egendom. I Sverige fanns det fram till 1864 en lag om husaga som fastställde att det var mannens uppgift att upprätthålla ordningen i hushållet. Detta genom våld om så behövdes. Denna lag gav mannen makt över och rätt till kvinnans kropp och liv. Dock fanns den en begränsning; mannen fick bruka våld med mått. Lagen ändrades 1864 och mannen förlorade sin lagliga rätt att aga sin fru. Under slutet av 1970-talet började mäns våld mot kvinnor uppmärksammas. En avgörande faktor för ändrade attityder om kvinnomisshandelvar kvinnojourrörelsen(Eliasson & Ellgrim, 2006).

I början av 1980-talet började våld mot kvinnor betraktas som ett samhällsproblem istället för en privat angelägenhet.Detta synliggörande av våldet mot kvinnor ledde till stora förändringar både i samhället och i lagstiftningen. Förutom att det grundades många kvinnojourer för att hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor började man debattera om hur mäns våld mot kvinnor skulle hanteras. År 1982 blev kvinnomisshandel ett våldsbrott. Om polisen till exempel vid en utryckning kan få bevis för att ett våldsbrott har begåtts kan åklagaren åtala mannen. Det var och är idag fortfarande svårt att utan kvinnans medverkan få tillräckligt med bevis för att få mannen fälld i domstol(Eliasson & Ellgrim, 2006).

År 1993 utsåg regeringen en kommission med uppdrag att utifrån ett kvinnoperspektiv göra en översyn gällande mäns våld mot kvinnor samt ge förslag för att motverka detta. Kommissionen fick namnet Kvinnofrid. Kvinnofrid innehöll förslag till åtgärder som berörde olika myndigheters förhållningssätt gentemot kvinnor som varit utsatta för våld och en rad lagändringar. Detta var grunden till att kvinnopropositionen antogs år 1998 av riksdagen (SOU 2004:21). Kvinnofridsreformen omfattar bland annat hur olika myndigheter bör arbeta med våldsutsatta kvinnor, förebyggande åtgärder som olika myndigheter ska genomföra samt lagändringar(SOU 2004:21).

1.2.Problemformulering

Samhället har ett ansvar att hjälpa och skydda våldsutsatta kvinnor vars livssituationer är präglade av våld som kan leda till både fysiska och psykiska skador.Att mäns våld mot kvinnor ses som ett samhällsproblem innebär att det ställs krav på samhället att agera och vidta åtgärder. Det är ett komplext problem som berör flera aktörer bland annat socialtjänsten. De samhälleliga skyddsåtgärder som finns har i uppgift att inte bara skydda kvinnan, utan även att förhindra våldet och stärka kvinnan till ett bättre liv (Eliasson & Ellgrim, 2006).

Dock uppstår det ett problem när våldet sker mellan hemmets fyra väggar. Enligt Eliasson & Ellgrim (2006) sker våldet ofta i tysthet vilket kan leda till att samhället har svårt att ingripa och minska våldet mot kvinnorna samt att hjälpa männen att förändra sitt beteende.

Enligt socialtjänstlagen (2001:453)har socialtjänsten ansvar för att gekommunens invånare,däribland våldsutsatta kvinnor, hjälp och stöd. Enligt utredningen ”Slag i luften” (2004) konstaterades att många kommuner lämnar över ansvaret för misshandlade kvinnor till kvinnojouren. Utredningen visar att det inte är säkert att kvinnojouren få de medel som behövs för att göra kunna göra det som man vill och förväntas göra (SOU 2004:21).

Det som fångade vårt intresse var faktorer till varför kvinnor stannar kvar i ett våldsamt förhållande samt hur uppbrottsprocessen ser ut. Vi har varit intresserade av att förstå kvinnans sätt att tänka i dessa situationer.

1.3.Syfte och frågeställning

Syftet med denna uppsats är att utifrån fyra våldsutsatta kvinnors upplevelser och erfarenheter beskriva processen att lämna ett våldsamt förhållande samt tydliggöra vilka faktorer som har lett till vändpunkten från mannen.

• Vilka faktorer lyfter kvinnornafram som viktiga för att ta steget ur ett våldsamt förhållande?
• Hur beskriver kvinnorna initierandet av förändringen (vändpunkten)?

1.4.Avgränsning

Uppsatsens fokus är på kvinnor som blivit utsatta för våld av en man de har haft ett känslomässigt förhållande med. Detta innebär inte att det motsatta inte förekommer, det vill säga att män blir misshandlade av kvinnor, eller att våld inte förekommer i samkönade relationer. Intresset ligger i att undersöka vilka faktorer som bidrar till att en våldsutsatt kvinna lämnar förhållandet samt hur uppbrottsprocessen ser ut. Vi kommer inte att analysera varför mannen slår kvinnan och inte heller hur inblandade barn har påverkats av våldet.

1.5.Centrala begrepp

I det här avsnittet kommer vi att presentera de centrala begrepp som vi anser är viktiga för en bättre förståelse inför studiens syfte och frågeställningar.

Med begreppet våldsutsatt kvinna menas i denna studie en kvinna som levt i ett förhållande där hon antingen fysiskt och/eller psykiskt blivit misshandlad. Ett våldsamt förhållande innebär utifrån vår definition att en kvinna levt tillsammans med en man som med ord eller med handling misshandlat henne. Med begreppet uppbrott menas den tidsperiod från att kvinnan inser våldets allvar till att hon lämnar relationen. Denna tidsperiod är varierande och individuell för varje kvinna.

1.5.1.Våld

Isdal (2001) menar att: ”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill” (Isdal, 2001:34).

Psykiskt våld definieras som kränkande ord eller handlingar som riktar sig mot en närståendeperson, egendom eller människovärde. Inom psykiskt våld räknas också direkt hot omfysiskt våld och våldsamma konsekvenser eller indirekta hot om t.ex. självmordoch även hot riktat mot annan närstående(Isdal, 2001). Exempel på psykiskt våld kan vara verbala kränkningar eller att mannen försöker isolera kvinnan från att ha kontakt med vänner och anhöriga (Holmberg & Enander, 2004).

Fysiskt våld är varje form av oönskad fysisk beröring och fysisk handling somskadar och/eller orsakar fysisk smärta, exempelvis kasta saker, knuffa, hålla fast eller släpa, ta strypgrepp, sparka m.m. (Grände, 2010).

Sexuellt våld handlar om när någon blir tvingad att delta i eller se på sexuella handlingar mot sin vilja. De handlingar som uppfattas av den närstående som sexuellt kränkande är sexuellt våld (Isdal, 2001). Det kan tillexempel handla om att mannen vill ha samlag direkt efter en misshandels tillfälle och att kvinnan inte vågar neka honom detta på grund av rädsla för mer misshandel (Holmberg & Enander, 2004).

Ekonomiskt våld utgörs av en stark obalans när det gäller ekonomisk insyn ochinflytande i ett förhållande, där syftet är att utöva makt och kontroll genom attundanhålla och/eller kontrollera gemensamma tillgångar eller skuldsättning utan medgivande från partnern (Isdal, 2001). Att kvinnan blir försatt i ett ekonomisk beroende av mannen är ett exempel på denna vålds typ (Holmberg & Enander, 2004).

2.Kunskapsområde

Under detta kapitel börjar vi med att förklara vår sökprocess och hur vi gått tillväga för att hitta relevant litteratur och empirisk forskning som berört vårt ämne.Vi förklarar även vilka avgränsningar vi har gjort i vårt sökande. Slutligen presenteras tidigare forskning inom detta ämne och en kort sammanfattning av detta.

2.1.Sökprocess

Litteratursökning har gjorts i databaserna Libris, Google Schoolar, avhandlingar.se och Swepub.se. Sökord som har används är: Våldsutsatta kvinnor, våld i nära relationer, vändpunkter, normaliseringsprocessen samt motsvarande ord på engelska vilka är abused women, domestic violence, turning points, violence in close relationships och normalization process.

Avgränsningar i sökandet har gjorts till att endast omfatta studier som behandlar våldsutsatta kvinnor samt kvinnors uppbrottsprocess. Valet av litteratur begränsades till att endast söka från år 2000 och framåt. Detta för att finna aktuell forskning inom området.

Litteratur som behandlar våld ur andra perspektiv än kvinnans har inte tagits i beaktning i uppsatsen. Trots att det finns forskning inom detta område. Tidigare forskning som inte ligger inom ramen för detta arbete visar barnens påverkan inom våldsförhållandet. Framförallt vad gäller pappans våld mot mamman, vilket skapar fysiska eller psykiska traumatiska reaktioner hos barnet. Även förekomsten av våld i samkönade relationer och så kallad hedersrelaterat våld är områden som diskuteras inom forskningsfältet.

2.2 Tidigare forskning

Under denna rubrik presenteras den tidigare forskning vi funnit om våldsutsatta kvinnor indelat i två underrubriker, där den första delen behandlar insatser som våldsutsatta kvinnor söker och andra delen förklarar kvinnans uppbrottsprocess.

2.2.1Samhällsinsatser

Resultaten av undersökningen Slagen dam (Lundgren et.al, 2001) visar att först när våldets konsekvenser blivit allvarliga som kvinnor vänder sig till någon av samhällets insatser för hjälp. Bland kvinnor som sökte vård för fysiska skador framgår det att de skador de sökte hjälp för var ganska allvarliga. Undersökningen visar också att en större andel kvinnor vänder sig först tillhälso- och sjukvården och inte till polisen. Socialtjänstens insatser däremot var många av de hjälpsökande kvinnorna missnöjda med (Lundgren et.al, 2001). Ekbrand (2006) skriver i sin studie att ”det ärbelagt att det finns allvarliga brister i socialtjänstens bemötande av misshandlade kvinnor” (Ekbrand, 2006:63).

En studie av Rejmer, Sonander & Agevall (2010) visar att anledningen till att kvinnan tar kontakt med polisen är varierande. Det kan handla om att få slut på våldet i den akuta situationen eller vara en strategi för att få våldet inom relationen att upphöra. Det kan också handla om att kvinnan vill markera för mannen att hon menar allvar och inte tänker acceptera hans beteende. För vissa kvinnor visar det sig också att en polisanmälan har en stor betydelse i form av att kvinnan därmed kan erhålla skydd. I Erikssons (2003) avhandling ges ett exempel på hur myndighetspersoner, i detta fall en familjerättssekreterare, som blivit vittne till att mannen misshandlat sin fru underlät att anmäla det till polisen. I förhör med åklagaren skyddade sekreteraren mannens berättelse, vilket ledde till att kvinnans polisanmälan inte ledde till att åtal väcktes mot mannen.

Ekbrands (2006) studie visar att myndighetspersoner inte alltid anmäler när de misstänker att en kvinna blivit misshandlat, utan frågar istället kvinnan om hon vill göra en anmälan. Studien visar även att i förhandlingarna om vårdnad, umgänge och underhåll har män som använt våld en generell fördel. Ofta är kvinnorna villiga att sänka sina krav på grund av rädsla för mannen (Ekbrand, 2006).

Resultaten från Rejmer et.al (2010) visar att ett gott bemötande från myndighetspersoner i kontakt med den våldsutsatta kvinnan är oerhört viktig. Faktorer som att bli lyssnad till, känna sig betrodd och känna att man blir tagen på allvar är centrala. Förutom det faktum att kvinnorna utsatts för misshandel av en person de älskat eller älskar försöker de även på olika sätt begripliggöra våldet och finna förklaringar till det som hänt. Projekt Karin, som innebär att Kriscentrum för kvinnor aktivt tar kontakt med de kvinnor som anmäler aktuella brott har visat sig vara en lyckad insats utifrån de våldsutsatta kvinnornas perspektiv (Rejmer et.al, 2010).

Rejmer et.al (2010)studie belyserockså hur det är att leva under ekonomisk våld. Något som innebär enligt författarna att kvinnan ofta får ekonomiska konsekvenser och därför kan komma att behöva samhällets hjälp att ta sig ur ett ekonomiskt beroende till mannen.

2.2.2Forskning om våldsutsatta kvinnors uppbrottsprocess

Enander & Holmberg (2008) har gjort en studie som berör tio kvinnors uppbrottsprocesser från våldsutsatta relationer. I studien har författarna undersökt och beskrivit om misshandlade kvinnors upplevelser och svårigheter med att lämna en våldsam relation och den process de genomgår innan de lämnar relationen.

I studien presenteras olika faser en våldsutsatt kvinna kan uppleva under det de kallar ”att bli fri”-processen. De olika faserna är 1, jag älskar honom 2, jag hatar honom 3, jag tycker synd om honom och 4, jag känner ingenting. Dessa faser innehåller emotionella tillstånd för kvinnan och de tre första faserna anses vara den svåraste delen i uppbrottsprocessen. Enander och Holmberg (2008) beskriver även att kvinnans syn på sig själv som ett brottsoffer är det svåraste att inse. Studien visar även att många kvinnor inser att de varit brottsoffer efter att de har brutit upp med mannen och just därför är det svårt för kvinnan att söka hjälp under tiden som hon befinner sig i en våldsutsatt relation (Enander & Holmberg, 2008).

En kvalitativ studie utförd av Hydén (2000) beskriver misshandlade kvinnors uppbrott. Studien har genomförts genom djupintervjuer med tio kvinnor efter att de har lämnat sina våldsamma relationer. I studien analyseras kvinnornas rädsla och hur denna påverkar deras livssituation och uppbrottsprocess. Hydén (2000) beskriver kvinnans motstånd och hur hon med hjälp av detta upplever att hon har kontrollöver situationen. Motståndet behöver inte alltid vara ett aktivt handlande från kvinnan men gör henne uppmärksam på att hennes situation inte är något hon vill leva i.

I Scheffer Lindgrens (2009) studie var det övergripande syftet att utifrån en tvärvetenskaplig ansats och ur perspektiven folkhälsa, genus och rätt, få en ökad förståelse för misshandlade kvinnors situation, dels genom att beskriva uppbrottsprocessen från en våldsam relation samt våldets hälsokonsekvenser, dels genom att, utifrån dessa fördjupade kunskaper, studera frågan om rättstrygghet och betydelsen av genus i den rättsliga hanteringen av dessa brott. Resultaten från de olika delstudierna visar att misshandlade kvinnors uppbrottsprocess är komplex och fylld av rädsla för männen och våldet, parallellt med starka emotionella band och att de hälsomässiga konsekvenserna av våldet är djupa och långvariga. Resultaten visar också att den praktiska rättshanteringen inte fungerar enligt lagstiftarens intentioner. En dåligt fungerande rättsprocess kan för den redan misshandlade kvinnan innebära stämpling, stigmatisering och kränkning. Detta på grund av att den våldsutsatta kvinnan inte lever upp till den schablonbild som många tycks ha av en våldsutsatt kvinna, till exempel att kvinnorna saknar fysiska skador som kan bevisa våldet. Studien visar att rädsla är ett centralt tema i misshandlade kvinnors uppbrottsprocess. Resultaten från denna studie visar att det är våldet som orsakar kvinnans önskan att bryta upp från relationen, inte tvärtom (Scheffer Lindgren, 2009).

I en engelsk studie av Bostock, Plumpton & Pratt (2009) undersöker författarna vad det är som upprätthåller misshandel i en relation. Studien baseras på intervjuer med tolv kvinnor och beskriver deras erfarenheter från våldsutsatta relationer. Centrala faktorer i kvinnornas beskrivningar i denna studie är: upplevelse av rädsla och skam, att bli utsatt för mer våld om de stannar kvar, rädsla för deras barns liv och rädslan från omgivningens reaktion. En viktig faktor som framkommer är att många av kvinnorna i studien stannar kvar på grund av kärleken och hoppet om att det kommer bli bättre. Enligt författarna är studiens utgångspunkt attbredda förståelsen för dem olika processer som sker i en våldsutsatt relation och att kunna föreslå hjälpinsatser för våldsutsatta kvinnor (Bostock, Plumpton & Pratt, 2009).

I en studie av Römpötti (2009) studeras hur kvinnor går vidare efter att ha levt i en relation med våld. Studien består av två delar där den första delen handlar om hur kvinnors livssituation mer långsiktigt påverkas av att ha utsatts för våld i nära relationer och den andra delen handlar om hur kvinnor upplever Kvinnorådgivningens stöd i samband med detta. I första delen har 85 kvinnor deltagit i en enkätundersökning. Rapportens andra del bygger på intervjuer med 18 våldsutsatta kvinnor. Studiens resultat visar att det finns goda möjligheter för våldsutsatta kvinnor att gå vidare och kunna leva ett bra liv trots de skador som ett långvarigt våld så gott som alltid för med sig. Till stor del har kvinnorna i studien kunnat lämna sina våldserfarenheter bakom sig och deras självkänsla och självständighet har ökat när de inte längre är under männens kontroll. Samtidigt plågas de fortfarande av sina erfarenheter och påminns dagligen om våldet genom minnesbilder som gör att våldet fortsätter att vara en del av kvinnornas liv (Römpötti, 2009). Ekbrands (2006) studie visar att våldet inte nödvändigtvis upphör vid en skilsmässa eller separation.

2.3 Sammanfattning av tidigare forskning

Forskning visar att mäns våld mot kvinnor tenderar att uppträda i hemmet, när paret är ensamma. Det vanligaste målet med mäns våld mot kvinnor är för mannen att uppnå kontroll över kvinnan.

Resultatet från tidigare forskning visar att misshandlade kvinnors uppbrottsprocess ofta är komplex och fyllt av rädsla för mannen och det aktuella våldet. Resultaten visar även det rättsliga perspektiven i samband med att den praktiska rättshanteringen inte fungerar enligt lagstiftningen.Ur ett folkhälso- och psykiskt perspektiv ger tidigare forskning kunskap om att rädsla är ett centralt tema i misshandlade kvinnors uppbrottsprocess. Kvinnornas känsla för sammanhang och psykiska hälsotillstånd efter våldet kan orsaka långtgående och djupa psykologiska stressreaktioner.När det gäller kvinnans uppbrottsprocess visartidigare forskning att det finns olika faktorer som både leder till att kvinnor stannar men också att de slutligen lämnar det våldsutsatta förhållandet. Forskningsfältet visar att våldet inverkar negativt på de drabbade kvinnornas hälsa.

Tidigare forskning om våld mot kvinnor i parförhållanden har bedrivits ur olika perspektiv. Exempelvis menar feministiska forskare att våldet förstås måste och tolkas ur maktskillnaden som finns mellan könen i samhället. Man kan alltså inte peka ut några särskilda personlighetstyper, varken av kvinnor som blir slagna eller av män som slår.