Lunds universitet
Sociologiska institutionen
Den sociala kategorin invandrare som en begränsning
Författare: Meshut Demir
Kandidatuppsats: SOCK01, 15 hp
Vårterminen 2014
Handledare: Johanna Esseveld
Abstract
Most immigrants in Sweden have experienced that individuals in their social environment sometimes remind them of their immigrant identity and background. It can be through a simple question about where they come from and the immigrants may feel that you want put them in a category as immigrants.
It is situations like that, situations where individuals through different social acts remind persons with an immigrant background of their immigrant identity, that this study seeks to analyze. To be identified as an immigrant is the same as to be socially categorized. The aim of this study is to identify and analyze situations where immigrants possibilities to identify with other social categories than the category immigrant are restricted through the acts of individuals in their social environment. Whether the social categorization as an immigrant is inevitable in specific situations, or intentional, are central questions when I analyze the data.
The five persons I interviewed all live in Lund. They are all Kurds who migrated to Sweden.
The result clearly shows that there are situations in where the immigrants because of the acts of individuals in their social environment are hindered to identify themselves with other social categories then the category immigrant. But not all situations follow the same pattern. While in some situations the categorization as immigrant is intentional and avoidable, others show that the act of categorizing the persons whom I interviewed as immigrant is unintentional and unavoidable.
Keywords: Social Category, categorization, immigrant, intersectionality, identity, power
Sammanfattning på svenska
I denna undersökning intervjuas fem personer med invandrarbakgrund för att med hjälp av deras egna berättelser identifiera och analysera situationer i vilka de tvingas att identifiera sig med kategorin invandrare. Undersökning har en mycket tydlig kvalitativ inriktning med djupa analyser av den empiri som frambringas av intervjuerna. Analyserna bygger dels på tidigare sociologisk litteratur som kretsar kring det sociologiska begreppet social kategori och perspektivet intersektionalitet, dels på principerna i analysmetoden Grundad teori. I uppsatsen presenteras först teorin och den tidigare forskningen. Resten av uppsatsen består av analyser av intervjupersonernas svar. Resultatet visar tydligt att det förekommer situationer i vilka aktörer i invandrarnas sociala omgivning begränsar deras möjligheter att kategorisera sig så som de själva vill. Men de situationer som analyseras är sällan identiska. I vissa situationer är kategoriseringen av mina intervjuperser som invandrare avsiktligt och skulle kunna undvikas, i andra fall sker det oavsiktligt och går inte att undvika.
Nyckelord: Social kategori, identitet, makt, intersektionalitet, invandrare
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 1
Syfte och frågeställning 2
Uppsatsens struktur 3
TEORETISKA BEGREPP OCH PERSPEKTIV 3
Social kategori 3
Är social kategorisering ofrånkomligt? 4
Sker social kategorisering avsiktligt? 5
Invandrare – en svensk social kategori 6
Intersektionalitet 7
Att genomföra en intersektionell analys 8
En studie om makt? 9
AVGRÄNSINGAR OCH TIDIGARE FORSKNING 10
METOD 13
Urval 13
Varför kvalitativ analys? 14
Den kvalitativa analysens nackdelar 15
Datanalys: Grundad teori 15
Nackdelar med Grundad teori 17
Etik och ansvar 17
EMPIRI 18
Exempel 1 18
Analys och tolkning I 18
Exempel 2 21
Exempel 3 21
Analys och tolkning II 22
Exempel 4 25
Analys och tolkning III 25
Exempel 5: ”Varifrån kommer du” 25
Analys och tolkning IV 26
SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 27
Avsiktliga och oavsiktliga begränsningar 27
Ofrånkomliga begränsningar 28
KÄLLOR 29
BILAGA: INTERVJUFRÅGOR 32
1
Inledning
Den svenskt adopterade komikern Marika Carlsson har lyckats väl som komiker i Sverige. Hon har stått på stå upp-scenen i 13 år och blivit utnämnt till Sveriges roligaste kvinna två gånger. Hon adopterades från Etiopien av svenska föräldrar när hon bara var två år gammal.
I tv-programmet Sverige berättar hon om hur det är att leva som svart kvinna i Sverige. Hon berättar om vissa personliga erfarenheter av hur det är att ha ett ”icke-svensk” utseende i Sverige:
”Min omgivning påminner mig om vilken hudfärg jag har. Jag går inte runt och tänker på det själv. Om någon pratar svenska med mig och jag inte svarar, så byter dom språk till engelska. Då påminner ju den personen mig om att jag har en annan hudfärg. Om någon frågar mig varifrån jag kommer, och jag svarar Lund, så kommer 98 procent fråga mig ”men varifrån kommer du egentligen” (Sverige! 2014).
Jag tror att det som Marika beskriver är något som många personer med invandrarbakgrund upplever i Sverige idag; att deras omgivning på olika sätt påminner dem om deras invandrarbakgrund eller etniska bakgrund, antingen det sker avsiktligt eller oavsiktligt.
I denna undersökning har jag intervjuad fem personer med invandrarbakgrund för att med hjälp av deras egna berättelser kunna identifiera situationer där deras sociala omgivning påminner dem om deras invandrarbakgrund och därmed tvingar dem att se sig som invandrare. Jag ser det som sker när en person påminner en annan om dennes invandrarbakgrund som att påminnelsen leder till en sorts begränsning av ”invandrarens” möjligheter att identifiera sig med andra sociala kategorier än kategorin invandrare. Det behöver inte nödvändigtvis alltid vara så att när invandrare påminns om att de är invandrare så begränsas de i sina möjligheter att identifiera sig med andra sociala kategorier, för att en person som identifierar sig som en invandrare kan ju fortfarande identifiera sig som svensk också. Men enligt mig så är det ändå vanligare och rimligare att för mycket kategorisering som invandrare i praktiken innebär att man identifieras mindre med andra sociala kategorier som tillexempel svensk eller kvinna. Dessutom ger även de empiriska resultaten i denna undersökning stöd åt antagandet att kategorisering av mina intervjupersoner som invandrare innebär i praktiken att de begränsas i sina möjligheter att identifiera sig med andra sociala kategorier.
Enligt vad jag har kunnat se har det hittills inte gjort några undersökningar om invandrarskap som fokuserar just detta förhållande. Vilket är att beklaga eftersom det är en viktig fråga som
2
inte bara angår invandrare, det angår lika mycket svenskar med. Det går nämligen att se att svenskar själva idag är osäkra på och villrådiga om man tillexempel får uppmärksamma och påminna en person med en annan etnicitet än den svenska om att han eller hon har utländsk härkomst.
Resultat av undersökningen kan vidga vår förståelse, inte minst vår sociologiska förståelse, av de processer som verkar i relationerna mellan invandrare och deras sociala omgivning i informella sammanhang som i skolan, arbetet eller på fritiden. Min förhoppning är att personer som träffar och umgås med personer med invandrarbakgrund eller utländskt härkomst efter att ha läst denna studie vet mer om hur man ska prata med dem om deras bakgrund utan att man därmed låser in dem i en specifik identitet som icke-svensk, men även – och detta kan vara mer kontroversiellt – att man efter att ha läst studien vet när det är berättigat och till och med ofrånkomligt i vissa sammanhang att man påminner en icke-svensk person om dennes invandrarbakgrund och därmed kategoriserar dem som invandrare.
Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att identifiera och synliggöra de situationer där invandrarnas möjligheter att identifiera sig med andra kategorier än kategorin invandrare begränsas genom att aktörer i deras sociala omgivning påminner dem om att de har en invandrarbakgrund. Uttrycket ”den sociala omgivningen” refererar i denna studie till alla de informella sammanhang där invandrare deltar som tillexempel arbete, skola eller fritid.
Syftet är nedbrutet i följande frågeställningar:
· Försöker aktörer i invandrarnas sociala omgivning begränsa deras möjligheter att identifiera sig med andra kategorier än kategorin invandrare?
· Hur, genom vilka sociala handlingar, försöker aktörer i invandrarnas sociala omgivning begränsa intervjupersonernas möjligheter att identifiera sig med andra kategorier än kategorin invandrare?
· Kan det i vissa sammanhang visa sig vara ofrånkomligt att personer med invandrarbakgrund kategoriseras som invandrare?
· Är det med direkt avsikt som aktörerna i intervjupersonernas sociala omgivning kategoriserar dom som invandrare, eller sker det oavsiktligt?
3
Uppsatsens struktur
Uppsatsen har många avsnitt som antingen kan läsas direkt efter varandra eller var för sig vid olika tidpunkter. Det första avsnittet efter inledningen behandlar de begrepp och teorier som kommer tillämpas i analysen av empirin. Efter teoriavsnitten följer ett avsnitt om den tidigare forskningen. I samma avsnitt avgränsas denna studies målsättningar från tidigare forskning. Därefter kommer ett avsnitt som handlar om metod. Efter det så analyserar jag empirin. Sist kommer ett avsnitt om ”reflektioner och slutsatser”. Jag bifogar också en bilaga som innehåller de frågor som jag ställde i intervjuerna.
Teoretiska begrepp och perspektiv
Social kategori och intersektionalitet är två företeelser som hamnar i särskild fokus i denna undersökning. Det ena är ett begrepp, det andra ett perspektiv. De berör förhållanden som kommer behandlas utifrån undersökningens syfte. Dessa två företeelser har dessutom en nära anknytning till varandra inom forskningen. I synnerhet då det gäller forskning om intersektionalitet är forskare mycket benägna att lyfta fram också begreppet social kategori (se tillexempel McCall 2005). Vad menas då med social kategori och intersektionalitet? På vilket sätt görs de relevanta i denna studie? Dessa frågor kommer jag att försöka besvara i de avsnitt om teori som följer direkt härpå.
Social kategori
Begreppet social kategori är ett av de två centrala begreppen i denna undersökning. Jag utgår från att invandrarkategorin är en social kategori. Begreppet social kategori riktar ljuset mot hur sociala kategorier uppstår och fungerar bland människor (Börjesson och Palmblad 2008:25–40). För att en person ska kunna förknippas med en viss grupp eller ett visst kollektivt beteende krävs det att man använder sig av sociala kategorier i beskrivningen av personen i fråga (Mattsson 2008:37–45). Man kan tillexempel kategorisera en person som invandrare eller missbrukare. Då menas i allmänhet att den personen har invandrat till Sverige eller att den personen missbrukar någon substans som kanske alkohol. Kategorier grupperar människor och ting, antingen genom att skilja dem åt, eller genom att föra dem samman i en grupp (Börjesson och Palmblad 2008). Kön, etnicitet och klass är några av dom vanligaste sociala kategorier vi använder såväl i det dagliga livet som i andra sammanhang, men långtifrån dom enda (Mattsson 2008).
4
I vårt samhälle utgör kategorisering av medborgare en normal och vanligt strategi som myndigheter använder sig av i kontakten med patienter och klienter. Bland de vanligaste instanserna som använder sig av kategorisering i sin verksamhet återfinns Polisen, psykiatrin och socialvården (Börjesson och Palmblad 2008: 21). Men det faktum att sociala kategorier utgår från sådana instanser får inte skymma det faktum att kategorisering är något som är lika starkt förankrat hos allmänheten, i det sociala och privata sfären av livet, ja hos varje enskild individ och medborgare. Börjesson och Palmblad menar att professionella och lekmannamässiga framställningar av sociala fenomen är märkvärdigt lik varandra. Detta förhållande beror enligt dem på att ”kategoriseringar i grund och botten är en moralisk verksamhet” (2008:19).
Är social kategorisering ofrånkomligt?
En central fråga för min undersökning är om den sociala kategoriseringen som invandrare är ofrånkomligt i vissa sammanhang. Frågan kan mera generellt lyda här: Kan man förhålla sig till människor och världen utan att tänka och förstå världen med hjälp av kategorier såsom kategorin invandrare eller kategorin kvinna/man?
Litteraturen om sociala kategorier och kategoriseringar ger inga entydiga svar på denna fråga. Vi har å ena sidan den praktiskt inriktade forskningen kring sociala frågor och grupper som nästan mekaniskt slår fast att sociala kategoriseringar inte avspeglar någon sann verklighet, dvs. att de är sociala konstruktioner (se till exempel Rosén 2013:14; Duraku 2008:5). Men denna forskning behandlar inte närmare de filosofiska och epistemologiska aspekterna av frågan, tillexempel hur man kan veta om något är socialt konstruerat; och man diskuterar inte alls frågan om kategorisering är något ofrånkomligt och, iså fall, i vilka sammanhang och under vilka omständigheter.
Vid sidan av denna forskning har vi också facklitteratur som mera direkt avhandlar frågan om det går att undvara sociala kategorier i socialt tänkande (se tillexempel Mattson 2010; Börjesson och Palmblad 2008). Även här framträder tvetydigheter när det gäller frågan om kategorisering är något ofrånkomligt. Å ena sidan hävdar man att sociala kategorier är socialt konstruerade och att dom inte direkt avspeglar verkligheten. Å andra sidan framhåller man att kategorisering inte går att undvara, att kategorisering är nödvändigt för sociala verksamheter, ja, för socialt tänkande överhuvudtaget (Börjesson och Palmblad 2008:11–19). Men detta väcker en undring hos mig som forskare: Om sociala kategoriseringar inte reflekterar hur verkligheten ser ut på riktig, om det antas att det existerar en värld bortom det som kategorierna avspeglar, då borde man på något sätt kunna
5
undvara de kategoriseringar som inte ger en korrekt spegling av verkligheten. Istället skulle kategoriseringarna kunna grunda sig i den riktiga ej socialt konstruerade. Varför gör man inte så då, varför måste man fortsätta tillämpa socialt konstruerade kategorier på verkligheten när man erkänner att det existerar ofrånkomliga ej social konstruerade kategorierna vid sidan av de socialt konstruerade? Denna fråga pekar enligt mig mot de mera grundläggande och svåra frågorna som socialkonstruktivism alltjämt brottas med (se Wennerberg 2001) och som jag menar förbigås alltför ofta i litteraturen om kategorisering: på vilket sätt är världen socialt konstruerat? Vilka delar av världen är socialt konstruerade och vilka delar är inte socialt konstruerade, och hur kan man skilja dem åt? Det är alltså enligt min uppfattning långtifrån en enkelt behandlat fråga om sociala kategorier är ofrånkomliga. Detta så länge det gäller dessa frågor av mera allmän natur. När man sen vill veta mer specifikt hur man också skiljer en ofrånkomlig kategorisering från en som går att undvika, eller ett sammanhang i vilket kategorisering är ofrånkomligt från att annat sammanhang i vilket det går att undvika kategorisering, blir det ännu mer påtagligt hur lite forskningen om sociala kategorier har fördjupat sig i frågor som rör de sociala kategoriernas natur. Detta föranleder mig som forskare till att tänka mera självständigt kring dessa frågor. Jag kommer därför tillämpa mina egna resonemang när jag vill identifiera ofrånkomliga respektive icke-ofrånkomliga kategoriseringar (se analysavsnitten ”Dataanalys: Grundad teori” och ”det ofrånkomliga med att tänka i kategorier”).
Sker social kategorisering oavsiktlig?