Lunds universitet
Centrum för teologi och religionsvetenskap
Systematisk teologi
Examensarbete 15hp – TLEX65
Datum: 2010-03-22
Luthers Kristus, en postmodern omöjlighet?
En jämförande studie av Luthers kristologi ochpostmodern kristologi
Malin Pihlgren, 820606-0546
Handledare: Rune Söderlund/ Gösta Hallonsten
Examinator: Gösta Hallonsten
Abstract
This study is an attempt to examine Martin Luther’s Christologyin relation to postmodern Christology.It explores the Christology of Jan-Olav Henriksen in order to answer how his postmodern Christology can be compared to that of Luther, with emphasis on their views on the two natures of Christ in life and death on the cross.What are the similarities and differences between the two theologians’ Christologies? The underlining question referring to my interest in the subject and reflected in the title of this thesis, is: Is Luther’s Christ a postmodern impossibility?
Jan-Olav Henriksen argues that postmodern thought opens up theology to seeing things from more than one perspective. He does not, however, wish to do away with classical dogmatic schemes. After a close examination of Luther’s and Henriksen’s particular Christologies, a comparison is made to ascertain similarities and differences. The conclusion of this study is that Martin Luther’s Christology differs in several aspects from Henriksen’s, although they share some basic thoughts on Christ and his two natures. One focal difference lies in whenGod’s love is offered to humankind. For Henriksen God’s recognition and representation precedes faith, whereas for Luther faith is required for the establishment of the new relationship with God, in Christ. This reveals differences in view of humanity and divinity respectively. For Henriksen the humanity of Christ is of essence. Hence, humankind is also seen in a more positive light, despite sin. Luther, on the other hand, gives prominence to the divinity of Christ, and deems humankind fraught by sin. Luther discloses a more static and unreachable God, whereas Henriksen argues for a God who desires a loving relationship with humankind and therefore becomes vulnerable in Christ.Despite these differences, this study shows thatHenriksen’s thought of the impossible made possible in Christbears resemblance to Luther’s paradoxical way of expressing his Christology. Hence, a possibility for the mosaic, of multiple truths and interpretations, within postmodern thought is harbored in Luther’s emphasis on the paradoxical.
Key words: Christology, Martin Luther, Jan-Olav Henriksen, Christ’s natures, postmodernism, postmodern theology, the paradoxical, the cross, the impossible.
Innehållsförteckning
Inledning
Bakgrund
Syfte och frågeställningar
Avgränsningar
Tidigare forskning
Tidigare forskning kring Luthers kristologi
Tidigare forskning om Luther och postmodernism
Material och Metod
Urval och material
Metod
Teoretiska utgångspunkter
Begreppsdefinition – Postmodernism
Kritik av begreppet postmodernitet
Begreppsdefinition - Kristologi
Luthers kristologi
Jesu liv och lära
Sann Gud
De två naturerna
Korset och lidandet
Jesu död och dess verkan
Henriksens kristologi
Desire, Gift and Recognition
Guds sårbarhet
Jesu liv och lära – Guds rike
Jesu mänsklighet
Jesu gudomlighet
Jesus som Guds sanna avbild
De två naturerna
Jesu död och dess verkan
Relationen Gud, människan och den Andre
Vad Jesus Kristus gör – Jesus som representant
Postmodernitet hos Henriksen
Henriksen om Martin Luther
Analys
Jämförelse Henriksen – Luther
Jesu mänsklighet
Jesu gudomlighet
Sann Gud, sann människa
Jesu lidande och död på korset
Kristologi alltid i relation
Förhållande till traditionen och till andras tolkningar
Det paradoxala
Slutsatser
Diskussion
Sammanfattning
Käll- och litteraturförteckning
Inledning
Bakgrund
I världen vi lever i idag, ställer sig många människor allt mer kritiska till metafysiskasanningsanspråk, objektivitet och universalistiska utsagor. Denna era av kritisk inställning kallas av vissa för postmodernism. I kritiken av hegemonin återfinns även kritiken av religion. Denna uppsats är ett försök att undersöka vilken relevans klassiska metafysiska och dogmatiska uttalanden har idag, om och hur dessa omformuleras i en postmodern tid, samt huruvida postmodernism är ett lämpligt begrepp för beskrivandet av nutida förändringar inom teologin.Framförallt strävar denna uppsats efter att ge viss insikt i hur de nya tankesätten förhåller sig till det gamla. I detta fall, vad i Martin Luthers kristologi, som är fortsatt relevant utifrån postmodernt perspektiv, vad som utifrån samma perspektiv kräver en omtolkning och vilka delar som inte kan förenas med ett postmodernt perspektiv. För att kunna undersöka detta har jag valt att titta närmare på Jan-Olav Henriksens kristologi, influerad av postmodern filosofi.
Syfte och frågeställningar
Denna uppsats syftar till att genom ett jämförande textstudium undersöka hur Jan-Olav Henriksens postmodernt influerade kristologi förhåller sig till Martin Luthers kristologi, vad gäller betydelsen av Kristi båda naturer i sitt liv och i döden på korset, för att söka utröna vad som är relevant, vad som kräver omtolkning samt vad som inte kan förenas med ett postmodernt synsätt.
Uppsatsens huvudfråga är: Hur förhåller sig Jan-Olav Henriksens kristologi till Luthers, i fråga om Kristi båda naturer, dels i livet dels i korsdöden?I övrigt strävar uppsatsen efter att besvara frågorna: Vilka likheter finns mellan dessa bådas kristologier? Vilka skillnader finns? I diskussionen kommer jag även att fundera kring frågan: Vad innebär skillnaderna och likheterna för Luthers aktualitet i det postmoderna perspektivet?Eller annorlunda uttryckt: Är Luthers Kristus en postmodern omöjlighet?
Avgränsningar
Undersökningen avgränsas till att gälla en huvudbok om kristologi och postmodernitet: Jan-Olav Henriksens Desire, Gift and Recognition: Christology and Postmodern Philosophy. Valet föll på Henriksens bok då denna är en av få böcker om postmodern teologi skriven av en lutheran[1]. Dessutom är boken aktuell, utkommen under 2009, och behandlar just mitt intresseområde, det vill säga kristologi och postmodern filosofi. Vidare har undersökningsområdet avgränsats till att gälla vikten av Kristi gudomlighet respektive mänsklighet i livet och i döden. Därmed kommer inte större vikt att läggas vid exempelvis uppståndelsen än vad som är nödvändigt för undersökningen.Dessutom kommer Luthers inspirationskällor och föregångare inte att ha något företräde i uppsatsen, mer än vad som är adekvat för besvarandet av uppsatsens frågoreftersom det har gjorts många studier kring detta. På samma sätt kommer det inte att läggas någon större vikt vid förändringar i Luthers kristologi över tid, annat än vad som kan tänkas relevant för besvarandet av frågorna.[2]
Tidigare forskning
Tidigare forskning kring Luthers kristologi
Marc Lienhard presenterar en omfattande redogörelse för Luthers kristologi i boken Luther: Witness to Christ: Stages and Themes of the Reformer’s Christology.Vidare finns Sigfrid von Engeströms undersökning av Luthers kristologi i boken Luthers Trosbegrepp: Med särskild hänsyn till försanthållandets betydelse. Även Torsten Bohlins avhandling Gudstro och Kristustro hos Lutherbehandlar Luthers kristologi, främst då i förhållande till Gud. För en redogörelse av Luthers korsteologi och kristologi i nutida, icke-europeisk teologi är brasilianske Vítor Westhelles bok The Scandalous God: The Use and Abuse of the Cross relevant.
Tidigare forskning om Luther och postmodernism
Eftersom Jan Olav Henriksens bok utkom under 2009 har jag inte kunnat finna någon text om hur han förhåller sig till Martin Luther, annat än vad han själv skriver. Det är, som jag har nämnt ovan, svårt att finna lutherska teologer som har skrivit om postmodernitet och kristologi.[3] Detta märks bland annat på det lilla utslaget en artikelsökning på Luther och postmodernism gör. Jag har endast kunnatfinna en artikel på engelska om detta, som kan anses relevant för denna undersökning.[4]
Andrew Root funderar i en artikel kring vad en korsets teologi innebär i den postmoderna tiden. Han menar att vi lever i en hyperverklighet (hyper-reality). ”We make meaning and formulate identity in this world no longer through production or duty, but through a myriad of images and electronic stimulants.”[5]Eftersom vi skapar mening från det som inte är verkligt blir meningen snabbt meningslöshet. Detta menar han är en nihilism, som innebär att det finns för mycket mening.Han menar att det Luther omnämner som “thing” i tes 21 i Heidelbergdisputationen är nihilismens förtvivlan.[6] Korsets teologi är en inbjudan att möta nihilismen i dagens samhälle och att finna Gud i intigheten (nothingness).[7]Luther tycks formulera teologi utifrån nihilism, menar Root. Därför svarar denna teologi direkt på existensens intighet. ”A theology of the cross leads us into nothingness, freeing us from being experience-hoarding postmodern tourists or foundationalist warriors fighting a war long lost.”[8]Vidare menar Root att Luthers teologi börjar i nihilism och förtvivlan inför korsfästelsen och Guds död, snarare än i Guds upphöjdhet. Alltså blir Gud synlig i lidandet. ”By suffering nihilism, God in Jesus overcomes nihilism, making it the place of God’s presence, making it the place where we can encounter hope and promise in the beaten and weak person of Jesus Christ.”[9]Brytandet av nihilismen kan endast ske genom svaghet, menar Root.[10]
Utifrån det skrala utbudet av artiklar om Martin Luthers kristologi i förhållande till postmodern kristologi drar jag slutsatsen att det är ett område som inte har blivit undersökt i någon större utsträckning. För de frågor jag vill utreda tycks den tidigare forskningen inte vara tillräcklig. Därför bör denna undersökning kunna fylla en lucka i forskningen.
Material och Metod
Urval och material
Huvudboken för det postmoderna perspektivet är Jan-Olav Henriksens Desire, Gift and Recognition: Christology and Postmodern Philosophy. För att läsaren ska få en förståelse för hur boken förhåller sig till postmodern teologi i övrigt kommer jag att använda mig av Postmodern teologi: En introduktion redigerad av Ola Sigurdson och Jayne Svenungsson. Anledningen till valet av Henriksens bok har blivit nämnd ovan.
Vad gäller Luthers kristologi kommer undersökningenatt gälla Heidelbergdisputationen från 1518, Om en kristen människas frihet från 1520,Den stora nattvardsbekännelsen från 1528 samtOm koncilierna och kyrkan från 1539. Urvalet beror på att Luther inte har samlat sina tankar kring kristologi i en enda skrift, utan de ligger snarare som ett chiffer under hans argumentation kring exempelvis nattvarden, den kristna människan etc.
Metod
Denna uppsats är framförallt en jämförande litteraturstudie, därför börjar undersökningen med en noggrann redogörelse för Henriksens kristologi som den framkommer iDesire, Gift and Recognition: Christology and Postmodern Philosophy respektive Luthers kristologi som den framkommer i Heidelbergdisputationen från 1518,Om en kristen människas frihet från 1520,Den stora nattvardsbekännelsen från 1528 samtOm koncilierna och kyrkan från 1539. Därefter kommer de båda kristologierna att jämföras för att utröna skillnader och likheter. Begreppet kristologi kommer att definieras för att skillnader och likheter tydligare ska kunna presenteras. För att kunna fastställa vad som är specifikt postmodernt hos Henriksen, behövs en begreppsdefinition av begreppet postmodernitet. Denna kommer att föregå redogörelsen av de bådas kristologier.
Som andra studier av det här slaget är denna undersökning en tolkning. Jag har inte kunnat krypa ur mitt skinn i denna läsning, och därför speglar undersökningen delvis mitt sätt att se världen. Jag har dock, så gott det går, försökt att ge läsaren möjlighet att själv avgöra väsentliga likheter och skillnader genom att noggrant beskriva det som framkommer vid granskning av Luther och Henriksen med stöd i referenslitteratur, som anges i tidigare forskning ovan.
Teoretiska utgångspunkter
Begreppsdefinition – Postmodernism
Ola Sigurdson och Jayne Svenungsson definierar termen postmodernism som en beteckning för de flertaliga förändringar, mot en radikalisering, fördjupning samt i vissa fall brott med de grundläggande föreställningar hos den moderna filosofin, som har framkommit under de senaste decennierna. Dessa förändringar, menar Svenungsson och Sigurdson, rör områden som kan gestaltas med nyckelorden subjekt, språk, kunskap och historia.[11] Postmodernismen kritiserar separationen mellan subjekt och objekt och menar att självmedvetandet alltid förmedlas genom vår konkreta verklighet. Likaså argumenterar postmoderna tänkare för att människans förmåga att tänka är oskiljaktig från språket. Vidare anses kunskap vara betingad av vissa faktorer hos oss (till exempel kön, klass, sexualitet, utbildning, kultur) eftersom vi lever i verkligheten som kunskapen bygger på. Likaså är historieskrivningen alltid beroende av vem som skriver historien.[12]Vidare definierar Svenungsson och Sigurdson postmodern teologi enligt följande: ”Med postmodern teologi förstår vi de olika typer av teologi som bedrivs utifrån de nya filosofiska, vetenskapsteoretiska och metodologiska förutsättningar som postmodernismen innebär.”[13]
Henriksen definierar postmodern filosofi som filosofi som erkänner behovet av alternativ till rationalistisk, idealistisk eller humanistisk filosofi och som tar hänsyn till mångfalden av meningar och betydelser hos olika fenomen i livet. Han skriver:
[Postmodern philosophy] is used as a generic term for philosophies that allow us to disturb, deconstruct, and open up dimensions and experiences in human life in order to see them from more than one perspective, and to allow for a non-reductive description of them that also takes them seriously in their own historical context.[14]
Henriksens kristologi tar sin utgångspunkt i postmodern filosofi, men han hävdar inte att han konstruerar en postmodern teologi. Det är värt att notera att Henriksen grundar sin teologi på filosofiska tankar som hos Sigurdson och Svenungsson omtalas som tidig postmodernism eller rent av förelöpare till postmodernismen.[15]
I denna undersökning använder jag begreppet postmodern i betydelsen något som medger flera samtidigt existerande tolkningar. Dessa tolkningar kan vara direkt motsatta och motsägelsefulla. Detta innebär att det ingen av dessa tolkningar besitter fullständig kunskap utan att de tillsammans kan bilda en mosaik av kunskapsfragment. Vidare ligger det en betoning på relationalitet inom denna definition på postmodernitet.
Kritik av begreppet postmodernitet
Vítor Westhelle skriver att många forskare hävdar att vi lever i en postmodern era, eftersom det förväntade resultatet av allt mer sekularisering,till följd av moderniteten, inte tycks infinna sig.[16] Dessa tankar uttrycks, menar han, framförallt i den moderna västvärlden, som tidigare har hyst tanken och viljan att västvärldens idéer (inklusive sekularisering) skulle segra världen över. Westhelle kritiserar den ytliga synen på religion som västvärldens självcentrering medför, och menar att “the very temptation to rename our age, or to claim that we are in a new phase of world history, is a way of masking that the West (which postulated the connection between modernization and the idea of a unified universal history, the global village, and so forth) has ignored or overlooked the fact that its rules and norms were never universal.”[17]Han menar att det som har förändrats handlar om platser och attityder, mer än epoker och historia. ”What has happened is that the Eurocentric worldview – the patterns of science and rationality, morality, religion, aesthetics, and politics which were defined out of Europe and are the marks of what is called the West and its colonial project – is now becoming decentered, postcolonial.”[18]
Den moderna tiden karaktäriseras av ett polariserande mellan, å ena sidan, radikal nihilism och å andra sidan fundamentalistisk övertygelse. Den osäkerhet som uppkommer då dessa existerar samtidigt är apokalyptisk, menar Westhelle. Den apokalyptiska synen på historien innebär att den ses som fragmenterad. Hegemonin slutardå den andre visar sig, det vill säga avslöjar sin identitet. Detta leder till våld (ex. USA:s krig mot terrorismen), som avslöjar att hegemonin inte längre gäller, även om makten fortfarande finns där.Westhelle skriver:
Hence I surmise that the task of theology is now precisely that of gathering these fragments of a plural history, of a multicultural reality, and of a religious pluralism, and building a mosaic, knowing that we do not have the whole panorama encompassed within the cultural frame we have adopted – or which possesses us. Every other is and remains ultimately irreducibly the other.[19]
Begreppsdefinition - Kristologi
Ola Sigurdson skriver att kristologi är ”den del av den kristna teologin som systematiskt reflekterar över Jesus från Nasaret, han som kallas Kristus.”[20] Detta innefattar frågor om Jesus är både Gud och människa, och i så fall vad det innebär. Vidare handlar det om Jesus som konkret person, om vem han är, men även om Jesus i förhållande till Guds uppenbarelse. ”Abstrakt uttryckt skulle man kunna säga att kristologin reflekterar över hur det transcendenta (Gud) blir immanent och därmed i någon mening begripligt för människor.”[21]Sigurdson påpekar även att det konkreta och det abstrakta inte går att skilja på, enligt kyrkans läror. ”Jesus Kristus fungerar i den kristna kyrkan som Guds konkretisering, den ’plats’ eller ’historia’ där Gud blir synlig, och i någon mån möjlig att greppa. I denna mänskliga gestalt blir Gud med andra ord inte bara en möjlighet som kan omtalas, utan en verklighet som både går att se och att ta på.”[22]
Kristologin kan delas in i två delar: Den funktionella kristologin avhandlar Jesu verk. Denna del omnämns även som soteriologi, läran om frälsning. Den andra delen är den ontologiska kristologin, som avhandlar Jesu person och existens. Sigurdson påpekar att ontologi och funktion inte kan skiljas åt. Frågor kring vad Jesus gör leder ofrånkomligen till reflektioner kring vem Jesus måste vara för att kunna göra det han gör. Soteriologin leder alltså in på inkarnationsläran och tvärtom.[23] Teologiska tankar kring inkarnationen delas vanligen in i två grupper, ”hög kristologi” respektive ”låg kristologi”. Den förra betonar det gudomliga hos Kristus medan den senare betonar Kristi mänsklighet.[24]Bengt Hägglund påpekar att gudomligt och mänskligt är förenade i Kristus (unio personalis). De båda naturerna delar en ömsesidig gemenskap, vilket leder till en ”egenskapernas meddelelse” i en dynamisk gemenskap (communicatio idiomatum).[25]
Sigurdson förklarar även att man inom modern kristologi har skiljt på kristologi ”nedifrån” och kristologi ”ovanifrån”, vilket, enligt honom, tycks vara i princip tycks vara samma uppdelning som ”hög kristologi” respektive ”låg kristologi”. Kristologi nedifrån börjar med Jesu historia på jorden, enligt de synoptiska evangelierna. Kristologi ovanifrån ”börjar med den preexistente gudssonen som tar sin boning bland människorna, som det uttrycks exempelvis i Johannesevangeliet 1:14”.[26]Sigurdson poängterar att vår tids kristologier ofta betonar en relation mellan Gud och människa.[27]Han skriver: ”Den avgörande kristologiska frågan – för en kristologi som har relationaliteten som en utgångspunkt – kanske därför inte handlar så mycket om vem Jesus var utan var han är, så länge den frågan också implicerar frågor om vilka vi är och var vi är.”[28]Bengt Hägglund påpekar att kristologi även gäller frågan om människans och världens framtid. ”Kristus är Omega, den som allt syftar fram till.”[29]
Luthers kristologi
I de texter jag har tittat närmare på ligger Martin Luthers kristologi som ett raster för hur han ser på andra teologiska frågor. Eftersom kristologin ligger bakom (eller under) argumentationen är hans kristologi både dold och synlig i texten. Det framkommer vissa teman utifrån hur han resonerar kring Jesu roll. Det rör bland annat Jesu död och lidande, Jesus som tjänare samt de båda naturernas funktion och inbördes relation.
Jesu liv och lära
Marc Lienhard påpekar att hela Kristushändelsen (Christ event) är viktig för Luther, alltså korset, uppståndelsen och inkarnationen. Inkarnationen är viktig eftersom det är genom den Gud ger sig själv till människorna.[30]Lienhard påpekar att Guds närvaro är i det dialektiska förhållandet mellan det dolda (hidden) och det uppenbarade (revealed).[31]Det dialektiska framkommer även då Luther skriver att Kristus ”alltid bevisar sin styrka i svaghet och lär oss känna igen vår egen svaghet”[32].
IOm koncilierna och kyrkan lägger Luther viss vikt vid Kristus som exempel. Det tycks som att Kristus är exempel i liv, lära och i döden.[33] Samtidigtär det även viktigt för Luther att Kristus är både sakrament och exempel (sacramentum et exemplum).[34]Lienhard skriver:
By taking up this theme, Luther wishes to affirm one of his fundamental ideas, that Christ can only be an example for human beings on the condition that he is, also and above all, sacramental, i.e., that his death must be realized in me and that I must die in him before I am able to imitate him.[35]